2013-08-08 23:43:07
hästsport
Undrar ibland om jag verkligen är menad för den här sporten, har kommit in i någon slags mental spärr. Kan försöka förklara känslan.. du vill någonting så mycket så att du skulle klara dig utan det, det är din dröm och det du lever för men varje gång du är påväg där uppe och nosar på den eller är i närheten så är det någon som knuffar tillbaka dig som att du älskade nötter mer än allt men att du är allergisk och inte kan äta det.
Idag känns som en sån dag, min älskade häst betyder allt för mig men mina hjärnspöken vägrar lämna mig och jag vill bara bli duktig och lyckas men just nu vill den mentala biten inte hänga med mig alls.
Sånna här dagar vill man bara stryka ett streck över och börja om så nu skall jag släppa det och ta nya tag imorgon, you are not a quitter until you give up..
